59. I Do Not Come to You by Chance

I Do Not Come to You by Chance
av Adaobi Tricia Nwaubani
Land: Nigeria
Originalets titel: – (2009)
Översättare: –

Kingsley är den äldste sonen i familjen, och det är en stor grej. Han har särskilda privilegier men också ett större ansvar, i synnerhet som hans syskon är en del år yngre. Bland annat räknar man ju med att han ska hjälpa till att försörja familjen. Det viktiga, har hans föräldrar alltid inpräntat, är att man skaffar sig en ordentlig utbildning. Det är nyckeln till framgång här i livet. Och Kingsley har skaffat sig en bra utbildning. Men det är nu flera år sedan han tog examen och han har fortfarande inte lyckats hitta något jobb. För viktigast av allt, har det visat sig, är att man har kontakter.

I stället är det en sån som morbror Boniface, även känd som Cash Daddy – Kingsleys mammas yngre halvbror, en odugling utan högre utbildning – som har lyckats. Han vältrar sig bokstavligen i lyx. Dyra bilar, unga vackra kvinnor, god mat och märkeskläder. Det är smaklöst, men ändå lockande. Kingsleys föräldrar får vända på slantarna och själv känner han sig värdelös som inte kan hjälpa till. Men mamma och pappa är bestämda – Kingsley ska jobba med det han är utbildad till och han ska absolut inte jobba för Cash Daddy.

Men nöden har ingen lag. Omständigheterna gör att Kingsley inte ser någon annan utväg än att jobba för Cash Daddy i alla fall. Och så hamnar han i den märkliga verksamhet som kallas 419 i Nigeria, och nigeriabrev hos oss. När han väl har kommit över sitt dåliga samvete och börjat se på det mer som ett spel så går det bra. Men det är inte utan konsekvenser som man lever det här livet.

Intressant att läsa en roman om det här ämnet och från den här vinkeln. Det verkar ju så avlägset att någon skulle gå på det här, och hur kan det då finnas någon mening att syssla med den typen av bedrägerier? Även för tio år sedan (boken är från 2009). Men det finns alltid nån … Ska man tro på den här boken så är det inte så många, 419:ern har möjlighet att skapa en personlig kontakt med varje ”mugu”, men å andra sidan mjölkar man dem på de mest kreativa sätt. Det ska inte stanna vid summan man bad om i första mailet. Det finns alltid några extra avgifter man kan hitta på, samtidigt som man dinglar lockbetet (”10% av min avlidne klients förmögenhet” eller vad det nu kan vara) framför dem.

Konstigt nog hejar man ändå på Kingsley, trots hans omoraliska verksamhet. Man vet ju varför han är tvungen att göra detta. Eller varför han tycker att han är tvungen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *