Månadsarkiv: december 2015

3. The Tremor of Forgery

The Tremor of ForgeThe Tremor of Forgeryry
av Patricia Highsmith
Land: Tunisien
Originalets titel: – (1969)
Översättare: –

Min jorden runt-läsning började ju inte fantastiskt, utan i stället med två böcker som jag fick kämpa mig igenom. Så skönt att den tredje visade sig vara både spännande och riktigt, riktigt bra. Det är en sådan bok där det känns som om det inte räcker att läsa den en gång. Jag kommer säkert att läsa om den så småningom, och upptäcka fler lager och detaljer. Jag kan till och med tänka mig att den är ännu bättre andra gången.

Howard Ingham är en amerikansk författare som har fått i uppdrag att skriva ett filmmanus. Filmen ska utspela sig  och filmas i Tunisien, och Ingham kommer att skriva den på plats. Filmens producent, som redan är väl förtrogen med landet, kommer också att flyga dit och samarbeta med Ingham. Men producenten dyker inte upp och tydligen är postgången inte heller den bästa för Ingham får varken besked om vad som har hänt med filmprojektet eller de utlovade breven från Ina, som han hoppas gifta sig med. Men Ingham bor relativt bekvämt i en av hotellets bungalower, och börjar skriva på en ny roman i stället för filmmanuset. Han umgås med två västerlänningar, en amerikan på hotellet som propagerar för amerikanska värderingar samt en dansk konstnär som hyr ett primitivt rum i stan.

Det är mycket som skiljer USA och Tunisien åt, inte minst det Ingham ser av våld och stölder. Hotellpersonalen håller tjuvarna borta från hotellområdet, men annars verkar det i hans ögon som att ingen bryr sig. Så när han kanske skadar eller dödar en inbrottstjuv – han vet verkligen inte hur det gick – så går han inte till polisen. Men det är kanske någon som vet vad som har hänt. Är det egentligen Inghams eget samvete som oroar honom, eller är han bara rädd att hamna i trubbel?

Intressant det här med Inghams funderingar om hur han självklart skulle ha gått till polisen om något sånt här hade hänt hemma, men här är det ju inte samma sak. Det är som att det finns en känsla av overklighet vid hela vistelsen, och en känsla av att vara avskuren från omvärlden som man kan känna igen från när man är bortrest, fast man kan väl knappast bli lika avskuren nu som på 60-talet när boken utspelar sig. Jag tänkte att så här långt brukar väl inte den känslan sträcka sig i alla fall. Men sedan tänkte jag att det kanske inte är så ovanligt med den attityden.

Även om Ingham i stort sett bara umgås med andra västerlänningar så får jag en känsla av att vara på besök i Tunisien. Och på besök i 60-talet.

2. Salammbô

SalammbôSalammbô
av Gustave Flaubert
Land: Tunisien
Originalets titel: Salammbô (1862)
Översättare: Ulf Malmén

Spännande med en gammal roman som utspelar sig i det forna Kartago. Det är vid tiden för de puniska krigen, som jag föreställer mig att alla bildade människor visste massor om på Flauberts tid. Jag vet inte något om dem, och det enda jag vet om Kartago är att vissa ansåg att det borde förstöras. ”Salammbô” utspelar sig innan Kartago faktiskt förstördes. Den enda historiska person som jag faktiskt känner till av de som är med i boken är Hannibal, men vid den här tiden är han bara ett barn och lillebror till hon som heter Salammbô. Flaubert ska ha gjort massor av research för att kunna skriva boken, men samtidigt verkar det som om det inte var ett särskilt utforskat ämne på hans tid. Jag vet inte om det stämmer, men jag tänker mig att man visste mycket om utrikespolitiken men lite om vardagslivet i Kartago.

Till en början fängslades jag av den speciella atmosfären i boken. Det hela börjar med ett gästabud, som Kartagos ledning ger för att blidka de legosoldater som har slagits på deras sida i kriget. Man har nämligen inte betalat den utlovade solden, och vill väl helst slippa göra det också. Festen känns så livlig och exotisk, att även om jag tycker att språket var tungt (men stämningsskapande!) så gick det lätt att läsa. Fast festen spårar ur. Rejält. Och efter det är det mest stridigheter och olika intriger mellan Kartago och legosoldater. Och det tyckte jag inte var så roligt att läsa om. Ibland var det något som fångade mitt intresse, till exempel de avsnitten som handlar om religionsutövning. Det är det Salammbô ägnar sig åt, att dyrka gudinnan. Och legosoldaternas anförare är helt besatt av Salammbô efter att ha sett henne på den där festen. Men mest var det strider alltså. Jag behövde lång tid för att läsa ut boken.

Det här är den blodigaste bok jag nånsin har läst. Det går väl knappt en sida utan att någon dödas på något utstuderat sätt eller kanske bara i förbigående, eller att någon blir korsfäst, eller åtminstone att man lemlästar en stackars elefant. Jag kan inte komma på något som jag har läst som har varit i närheten av våldet i ”Salammbô”.

Jag hoppas nog att ”Madame Bovary” är helt annorlunda.

Och Kartago låg alltså i det som nu är Tunisien, nära Tunis. Eller jag ska väl säga, det ligger i Tunisien. Om jag har förstått saken rätt så heter det fortfarande så. Det är inte bara ruiner, utan också en förort till Tunis.

Tunisien

Det första landet på min resa är Tunisien. Utan någon särskild anledning, det passade bara bra in i min resrutt att börja här. Och för att varför inte?

Om Tunisien vet jag i stort sett bara att man har en huvudstad vars namn är lätt att komma ihåg – Tunis. Ja, och började inte det som skulle komma att bli den arabiska våren just i Tunisien? Jasminrevolutionen, ser jag när jag kollar upp det. Och så ser jag att Tunisiens nationella dialogkvartett har tilldelats Nobels fredspris i år, ”för dess avgörande bidrag till uppbyggandet av en pluralistisk demokrati i Tunisien i kölvattnet av jasminrevolutionen 2011”. Då är det ju superaktuellt så här i början av december!

Jag vet också att det var ett terrordåd på (eller utanför?) ett museum i landet tidigare i år.

Jag föreställer mig att jag kommer veta mer om landet när jag har läst mina Tunisienböcker. Men den första av dem utspelar sig i en helt annan tid än vår egen …

Scratch Map

151201Jag skulle ha kunnat använda en karta från internet, men är det inte mycket roligare att ha en Scratch Map? Den är alltså täckt av sånt där skraplottsmaterial, som det är meningen att man ska skrapa bort från de länder man har besökt. Jag antar att den främst är tänkt för verkliga resor, men man gör ju som man vill.

De här rutorna längst ner vet jag inte vad man kommer att hitta bakom. Egypten kommer i alla fall vara den första av dem som är aktuell för mig.

Jag kommer att posta bilder på min karta lite då och då, har jag tänkt. Än så länge är den helt oskrapad.