47. Aicha

AichaAicha
av Bene Batako
Land: Togo
Originalets titel: Aicha (2009)
Översättare: Susanne Ljung Adriansson

Jag hittade en bok som utspelar sig i Togo, av en författare från Togo. Och i svensk översättning till och med. Författaren är rent av bosatt i Sverige. Jag är alltså väldigt nöjd med valet av bok. Däremot tyckte jag tyvärr inte så bra om själva boken.

Karim kommer från en by i norra Togo, och har just återvänt dit efter att ha studerat till lärare. I byn ska dessutom hans fästmö Aicha vänta på honom. Men det visar sig att hennes föräldrar har förmått henne att i stället gifta sig med en rik man, som är betydligt äldre än henne och dessutom redan hade tre fruar.

Det här är inte Karims enda motgång i byn. Folk insisterar på att inte använda sig av modern medicin, vid att låta omskära sina döttrar och överhuvudtaget hålla fast vid gamla idéer. Men när Karim, och så småningom Aicha och andra unga i byn, lägger fram sina moderna idéer så får de snabbt genomslag. Lite för snabbt för att det ska bli en intressant historia. Både personskildringar och konflikter känns ytliga. Visst möter Karim och Aicha motstånd från vissa håll, men det ska inte mycket till för att även dessa hinder ska övervinnas. Berättelsen hade nog vunnit på att göra Karim och Aicha mindre framgångsrika i sina strävanden.

Hej Togo

TogoJag vet inte mycket om Togo, men jag har faktiskt tidigare läst en bok av en togolesisk författare! ”An African in Greenland” av Tété-Michel Kpomassie (jag läste den på engelska, men det finns en svensk översättning och jag tror originalspråket kan vara franska). Den utspelar sig till en väldigt liten del i Togo, så den passar inte i mitt projekt, men det är en trevlig bok.

Utöver det, bara att det är ett litet land som man inte hör mycket om.

Hejdå Ghana

Mitt ”besök” i Ghana utgjordes av hela fem böcker. Ibland är det ju svårt att hitta böcker, men inte när det gäller Ghana. Mycket hänger ju på mina egna språkkunskaper. Om Ghana finns det mycket på engelska.

Men först blev det en svensk ungdomsbok som utspelade sig för några hundra år sedan, ”Flickan som var vacker i onödan” av Janne Lundström. Därefter en roman från 1960-talet som kritiserar korruptionen i landet, ”De vackra är ännu inte födda” av Ayi Kwei Armah.

”Resan bort” av Geraldine Kaye hade jag läst som barn och det var mest därför som den fick vara med här också. Trevligt att läsa om, och fundera på hur mycket av historien jag förstod när jag läste den förra gången. Det är en barnbok, men jag måste ha varit i underkant av den åldersgrupp den är avsedd för.

I ”Förändringar” av Ama Ata Aidoo handlar det om kvinnors villkor, och så avslutade jag med en spännande deckare, ”Wife of the Gods” av Kwei Quartey.

Ska jag rekommendera en så får det bli två. ”Förändringar” om man vill läsa något mer politiskt och ”Wife of the Gods” om man är mer sugen på underhållning. Dessutom så måste jag ju bara tipsa om ”Homegoing” av Yaa Gyasi. Den är inte med i projektet eftersom den till stor del utspelar sig i USA, men det är egentligen mitt allra bästa Ghana-boktips.

46. Wife of the Gods

Wife of the GodsWife of the Gods
av Kwei Quartey
Land: Ghana
Originalets titel: – (2009)
Översättare: –

Jag avslutar Ghana-delen av projektet med en spännande deckare. Jag hade läst lite blandade omdömen om den, så den visade sig vara över förväntan. Jag var rädd att den skulle vara dålig. Många oförklarliga jämförelser med Damernas detektivbyrå i olika recensioner. Det här är en helt annan typ av deckare, så den enda likheten är väl att båda utspelar sig i Afrika. Ghana och Botswana rimmar i och för sig, men de ligger på vitt skilda delar av kontinenten. I vilket fall som helst, om man gillar den ena serien är det inte alls säkert att man kommer gilla den andra.

”Wife of the Gods” är den första boken i deckarserien om DI Darko Dawson. Han jobbar vid kriminalpolisen i Accra och han och hans fru har ett stort bekymmer. Deras lille son har ett medfött hjärtfel som inte är direkt livshotande, men ju äldre han blir desto mer verkar det påverka honom. Operationen är inget som bekostas av den allmänna sjukvården, så paret Dawson försöker lägga undan pengar. Författaren är läkare, så jag misstänker att det är därför han har valt att ta med det här ämnet i boken.

På grund av allt detta är Dawson rädd om sitt jobb, och trots att han inte vill resa ifrån familjen så kan han inte tacka nej när hans chef beordrar honom att resa till Voltaregionen i norra Ghana för att hålla i en mordutredning. Gladys Mensah, offret, var läkarstudent och under lovet jobbade hon som volontär i ett statligt projekt om aids, och spred information i byarna runt sin hemort. Representanter för projektet vill ha en kriminalare från huvudstaden, som har mer erfarenhet av mordutredningar.

Att det blir just Dawson är naturligt. I Voltaregionen talar man ewe. Dawson är den enda kriminalkommissarien i Accra som kan ewe. Hans mamma kom därifrån. Faktiskt kom hon från samma by som Gladys Mensah, Ketanu. Och Dawson har ett annat skäl för att resa dit. För många år sedan reste modern till hembyn och besökte sin syster, som just hade fått ett barn. Men någonstans på tillbakavägen försvann hon. Hon lämnade Ketanu som planerat, men hon kom aldrig fram till Accra. Ingen vet vad som har hänt, och Dawson tänker se om han kan hitta några ledtrådar till hennes försvinnande. Men hans högsta prioritet måste förstås vara att hitta Gladys mördare. Är det ett klassiskt motiv som pengar, sex eller svartsjuka, eller kan den moderna Gladys ha kommit på kant med anhängare av gamla traditioner? Varför skulle någon vilja döda henne?

Det är egentligen en ganska typisk deckare. Inte en av de bästa jag har läst, men lika bra som de flesta. Miljön är ju ett stort plus, och är det inte det som man oftast säljer in deckare med? De här är på Gotland! De här är i Glasgow! Göteborg! Och de här utspelar sig i Ghana.

45. Förändringar

FörändringarFörändringar
av Ama Ata Aidoo
Land: Ghana
Originalets titel: Changes (1993)
Efterord: Tuzyline Jita Allan

Översättare: Boel Unnerstad

Esi och hennes man Oko har det lite knackigt i sitt äktenskap. Men när han våldtar henne är måttet rågat. Esi lämnar honom. Men hon möts inte av mycket förståelse. Hon funderar på att det inte finns någon term för en våldtäkt inom äktenskapet på något av landets språk. Borde hon inte vara glad att hennes man vill ha henne? Och är det värt att förlora sin dotter över? Eftersom både Esi och Oko jobbar är det ju smidigare att hon bor hos farmor, och med tiden träffar Esi dottern allt mer sällan.

När Esi träffar en ny man ställer sig omgivningen återigen frågande. Denna gång inte för att hon är för modern, som med skilsmässan, utan för att hon kan tänka sig att vara andra hustru till en man som redan är gift. Är det något för en modern och självständig yrkeskvinna som Esi?

Vi får även möta några andra kvinnor: en väninna, mamman och mormodern, den nye makens första fru. Så här får man ett par vinklar till på kärleken, äktenskapet och karriären, och kvinnors villkor i största allmänhet. Intressant bok, och även ett bra efterord om Ama Ata Aidoos författarskap.

En smakebit på søndag (Wife of the Gods)

Det här är veckans bidrag till Flukten fra virkelighetens smakebitsutmaning, som numera sköts av Astridterese på Betraktninger. Klicka på bilden ovanför för att läsa andras smakbitar från vad de läser den här söndagen, och information om hur du kan delta själv.

I vanliga fall brukar jag dela med mig av smakbitar i min vanliga bokblogg. Men jag tänkte att när det är böcker som hör till det här projektet kan ju smakebiten ligga här också.

Just nu håller jag på med böcker som utspelar sig i Ghana. Det här är en deckare, den första i en serie om DI Darko Dawson vid mordroteln i Accra. Jag är bara i början av boken. Det som har hänt hittills är dels att ett ung kvinna har hittats mystiskt död i norra delen av landet, dels har vi fått läsa lite om Dawsons vardag med jobb och familj. Författaren är läkare, och kanske är det därför han har valt att ge Dawson en son med ett medfött hjärtfel. Operationen täcks inte av den allmänna sjukvården, och föräldrarna gör sitt bästa för att spara ihop pengarna.

Once Hosiah had gone to bed, Dawson and Christine sat down to dinner and he broke the news to her.
”What?” She dropped her fork. ”Ketanu. Why does it have to be you?”
”None of the other guys speak Ewe.”
”Wait a minute,” Christine said fiercely. ”Ketanu is in the Volta Region. Don’t they have their own CID people in Ho?”
”Minister of Health personally called Chief Super and told him he wants an Accra detective to go up.” Dawson shrugged and chortled. ”Apparently the honorable minister thinks we’re superior.”
Christine let her breath out like steam escaping a valve. ”How long do you think you’ll be there?”
”Two weeks, maybe? It could be more. I don’t know how complicated this case is going to be.”
”Can’t you refuse to go?”
”Sure, and have Lartey sack me on the spot? Right now’s no time to be out of work.”
[…]
Christine seemed lost in thought for a moment.
”What you thinking?”Dawson asked.
”Just wondering. Dark, do you think … do you think this is a chance for you to reinvestigate what happened to your mother? She went to Ketanu and never came back, right? Maybe you might come across a missed clue or something, You know what I mean?
”I do. And you read my mind.”
(Kwei Quartey, ”Wife of the Gods”, s. 54-55)
Wife of the Gods

44. Resan bort

Resan bortResan bort
av Geraldine Kaye
Illustratör: Jennifer Northway
Land: Ghana
Originalets titel: Comfort Herself (1984)
Översättare: Solveig Rasmussen

Jag insåg att jag hade läst en bok som delvis utspelade sig i Ghana när jag var liten. jag hade kanske inte valt den till projektet om det inte var för detta. Jag har inte direkt tänkt på att det var just Ghana, jag kom bara ihåg det som ”ett annat land”. Jag måste ha varit ganska liten när jag läste den, kanske 7-8 år, så jag undrar hur mycket jag begrep av historien egentligen.

Elvaåriga Comfort Jones har vuxit upp med sin bohemiska mamma i London. Det var länge sedan hon träffade sin pappa, som flyttade tillbaka till sitt hemland Ghana när Comfort var liten. När Comforts mamma dör flyttar Comfort till sina strikta morföräldrar på landsbygden, men i hemlighet har hon skrivit till sin pappa och bett att få komma till honom. Hon tar också tillbaka sitt fullständiga namn, Comfort Kwatey-Jones.

Och hennes pappa vill gärna få hem henne. Comfort tillbringar tid både hos pappan och hans nya fru i stan, och hos sin farmor – som blir överlycklig över att få hem sitt ”förlorade” barnbarn – i en liten by. Allt med livet i Ghana är nytt och spännande, men Comfort har svårt att förlika sig med att hon inte får bestämma så mycket över sig själv här. Och hon oroar sig över att farmodern inte verkar planera att låta Comfort fortsätta i skolan. Hennes kusiner i samma ålder går inte i skolan.

Till slut måste hon fatta ett beslut om hur hon vill leva sitt liv. I London hade ju hon och mamman planerat vilken skola hon skulle gå på och allt, men vad ska Comfort välja nu? Stanna kvar i Ghana hos sin stora familj och jobba på marknaden, vilket hon tycker är väldigt roligt, eller resa tillbaka till England och återuppta sin skolgång innan det har gått för lång tid?

Tydligen ska det finnas en bok till om Comfort, ”Great Comfort”. Jag blir ju ganska sugen på att läsa den också.

43. De vackra är ännu inte födda

De vackra är ännu inte föddaDe vackra är ännu inte födda
av Ayi Kwei Armah
Land: Ghana
Originalets titel: The Beautyful Ones Are Not Yet Born (1968)
Översättare: Jan Ristarp

Från hundratals år sedan i förra boken går vi till 1960-talet och en nyligen självständigt Ghana. Den här romanen handlar om den utbredda korruptionen i landet vid den här tiden. Jag hade svårt att ta mig igenom boken, mycket för att jag inte riktigt fick någon känsla för huvudpersonen. Det enda man egentligen vet är att han, i motsats till nästan alla andra, vägrar att ta emot mutor. Ingen förstår honom, han blir impopulär bland folk som kommer till myndigheten där han jobbar och vill få sina ärenden genomförda snabbt och lätt. Hans fru och svärmor är irriterade, för familjen hade kunnat ha det så mycket bättre om mannen bara såg till att få lite lättförtjänta extrainkomster. När de ser på en av hans bekanta – som inte ens är lika begåvad som vår huvudperson – och hur han och hans fru lever lyxliv i sitt hus på en av stadens finare adresser, så svider det lite extra.

Det känns som att den här boken handlar mer om en idé än om människor. Jag blev inte så engagerad, även om det förstås också är intressant att läsa om det samhället. Det är otroligt mycket beskrivningar av sopor, ingrodd smuts och allsköns kroppsvätskor förresten. Kan tydligen tolkas som en symbol för korruptionen.

Jag gillar förresten bilden på omslaget. Det är ett konstverk av Njideka Akunyili Crosby med titeln ”‘The Beautyful Ones Are Not Yet Born’ Might Not Hold True For Much Longer”. Jämför med bokens originaltitel.

42. Flickan som var vacker i onödan

Flickan som var vacker i onödanFlickan som var vacker i onödan
av Janne Lundström
Land: Ghana
Originalets titel: – (2007)
Översättare: –

Första utmaningen med den här boken blev att fastställa om handlingen verkligen äger rum i Ghana. Någonstans hade jag läst det, men jag har inte kunnat hitta den uppgiften igen. På baksidan av boken står det bara att den ”utspelar sig på savannen i västra Afrika för länge sedan”. Kanske är det inte någon mer exakt plats, och i så fall hade boken inte passat in i mitt projekt. Även om den utspelar sig före moderna nationsgränser så vill jag att man ska veta i vilket land den platsen ligger nu. Janne Lundström har väl skrivit en del andra böcker som utspelar sig i det som nu är Ghana. Visst är det väl till exempel där Johan Vilde-böckerna utspelar sig?

I början av boken finns en massa ordförklaringar och namnlistor etc. Till och med vad karaktärernas namn betyder. Hm, är det bara påhittat? Var heter folk de här namnen? Jag hittade listan med namn som de här säkert är tagna ur, en gammal bok om Västafrika som blivit digitaliserad. Där stod det vilket språk de här namnen kommer från. Och då kan man ju kolla upp det språket och få fram att de som talar det språket lever i dagens Ghana. Case closed och jag kunde läsa boken.

Asombasine lever alltså i Ghana, fast för flera hundra år sedan, innan det var Ghana. Hon och hennes mor lever ett eländigt liv. Eftersom hennes morfar bara fick döttrar så har han behållit en av dem – Asombasines mor – hemma i stället för att låta henne gifta sig och flytta till sin make. Hon är en husperson, morfadern låter en man besöka henne i hopp om att hon ska föda en son. Varenda gång hon föder en dotter byts mannen ut. Det har bara blivit döttrar hittills, och den enda hon har fått behålla är den förstfödda, Asombasine. Asombasine betyder ”vacker i onödan”, för hur vacker hon än är så har en huspersons dotter ingen vidare framtid.

Asombasine vill dock inte finna sig i sin plats. Och när hon utmanar samhällets normer och själva religionen så blir det farligt för henne. Men hon minns plötsligt så tydligt att Himmelsguden innan hennes födelse lovade att hon skulle födas som pojke. Varför bröt han det löftet? Och vem är hon som vågar påstå att Himmelsguden inte är ofelbar? Men hon vill inte ljuga heller.

En spännande historisk ungdomsroman. Kanske var det så här livet var i västra Afrika för flera hundra år sedan. Kanske inte. Inte just som Asombasines öde i alla fall. Men det är väl en fantasifull historia blandat med en del fakta om livet förr. Jag tror inte att jag har särskilt många böcker som utspelar sig för så här länge sedan i den afrikanska delen av mitt projekt, men jag hoppas ju att det är fler än denna.